Solljus – vad är det egentligen?
Solen ger oss ljus – det känner vi alla till. Men förutom ljus ger det elektromagnetiska våglängsdsområdet också energi som vi inte kan se med blotta ögat. Det ger infraröd strålning och UV-strålning. Den infraröda strålningen (IR) som vi uppfattar som värme har längre våglängd än ljuset. Och den ultravioletta strålningen eller UV-ljuset har kortare våglängd än ljuset. UV-ljuset delas in i tre grupper: UV-A, UV-B och UV-C.

UV-A strålningen har den längsta våglängden och UV-C den kortaste. UV-C strålningen filtreras bort av jordens ozonskikt och det gör i viss mån också UV-B strålningen.

I fortsättningen kommer vi att tala om UV-ljus och inte om UV-strålning – som egentligen är den korrekta benämningen.

Så här fungerar ett solarium
Dagens solarier ger ett ljus som till stor del påminner om solljuset. I moderna solarier använder man två olika typer av ljuskällor: solarielysrör och högtryckslampor. Solarielysrören är oftast lika långa som din kropp. Men för att få starkare ljus – speciellt på ansiktet – använder man ibland kortare lysrör mellan de långa lysrören. Solarielysrören fungerar egentligen på samma sätt som vanliga lysrör. Den ström som passerar genom lysröret ger ett mycket kortvågigt osynligt UV-C ljus i lysrörets gasblandning. UV-C ljuset stoppas av lysrörsglaset. Inuti lysröret finns det ett lyspulver som omvandlar UV-C ljuset till synligt ljus och UV-ljus. Den största delen av energin finns i det område som ger UV-A ljus. Bara en liten del, ca 1% är UV-B. Det går att påverka balansen mellan UV-A och UV-B genom att välja olika lyspulverblandningar.

Högtryckslamporna fungerar på ungefär samma sätt. De är mycket mindre än lysrören men har ändå större effekt, oftast ca 400W. Lamporna har inget lyspulver och de har ett glas som släpper igenom även de korta, skadliga våglängderna. Därför måste lamporna alltid användas tillsammans med det skyddsfilter som finns i solariet.

I diagrammet härintill kan du se vilka spektrala egenskaper ett solarielysrör har och vilka egenskaper solljuset har när det träffar jordytan. Ljusets våglängd, som mäts i nanometer (nm), hittar du på den vågräta axeln. Och ljusstyrkan, som mäts i watt per nanometer (W/nm), ser du på den lodräta axeln. Du kan utläsa av kurvorna att solarieröret ger mindre effekt än solen i UV-B området och högre i UV-A området.

Vad händer med huden när du solar?
När din hud får ultraviolett ljus från solen eller solariet händer två saker: huden pigmenteras och nytt pigment bildas. UV-A ljuset gör så att du blir brun på en gång. Och en mycket liten mängd UV-B gör så att det bildas nya pigmentkorn, som långsamt börjar vandra upp mot hudens yta.

Moderna solarier har starkare UV-A ljus och svagare UV-B ljus än solen. När du solar i solarium kan du ofta se att huden blir gråbrun nästan med en gång. Det är UV-A ljuset som ger den här direktpigmenteringen, som inte håller särskilt länge.

Den pigmentering eller solbränna som håller länge får du genom att låga doser UV-B ljus (eller högre doser UV-A ljus) stimulerar de celler (melanocyter) som bildar nya pigmentkorn (melanin). Pigmentkornen, som ligger längre ner i hudlagret, är från början ljusa. När pigmentkornen långsamt förflyttar sig upp till ytterhuden mörknar dom och får en rödbrun färg. Det tar 3-5 dagar för pigmentkornen att stiga uppåt.

Det är UV-A ljuset och syret i blodet som gör att pigmentkornen mörknar. På vägen upp mot ytterhuden plattas pigmentcellerna ut och får en skyddande funktion.

Samtidigt gör UV-B ljuset så att det övre hudlagret blir något tjockare. Du blir solbrun och får ett hudeget skydd mot UV-ljus. Solbrännan brukar hålla några veckor och sedan blir huden långsamt ljusare och ljusare.

Kortfattat: UV-B ljuset sätter igång pigmentproduktionen och UV-A ljuset färgar pigmentet mörkt. Eftersom UV-A och UV-B ljuset samverkar får din hud ett naturligt skydd mot UV-ljus. Pigmenteringen och förtjockningen av huden är naturens sätt att skydda de underliggande vävnaderna.

UV-B ljuset stimulerar dessutom produktionen av "solhormonet" vitamin D3, som ombildas till kalcium och stärker benstommen. Andra positiva effekter är bättre blodcirkulation, högre immunförsvar och förbättrad syreupptagningsförmåga.

Olika hudtyper reagerar på olika sätt
När du solar i solarium sätts samma biologiska processer igång som när du är ute i solen. Inom UV-A området får solarierna vara något starkare än vår svenska sommarsol, men inom UV-B området måste de vara svagare än sommarsolen. För att du ska få en vacker och varaktig solbrun färg krävs det att solariet har ett spektrum med både UV-A och UV-B.

I solariet kan du anpassa solbadandet efter din hudtyp. Du kan dosera soltiden exakt. Det är viktigt att du känner till vilken huptyp du har och följer vissa regler. Över hela världen skiljer vi mellan sex olika hudtyper. I Europa är de här fyra hudtyperna vanligast.

Hudtyp 1: påtagligt ljus hy, rödlätt hår, blå ögon, blir alltid röd och sällan brun.

Hudtyp 2: ljus hy, blont till ljusbrunt hår, blå till grå eller gröna ögon, blir oftast brun och ibland röd.

Hudtyp 3: normal hy, mörkblont till brunt hår, grå till bruna ögon, blir alltid brun och sällan röd.

Hudtyp 4: ljusbrun till olivfärgad hy, mörkt hår och mörka ögon, blir alltid brun och aldrig röd.

Sola alltid förnuftigt – några goda råd

• Sola aldrig så länge att du får solsveda eller huden blir röd. Det kan låta självklart, men är lätt att glömma bort. Om du ändå får solsveda ska du skydda huden och undvika solljus tills huden har hämtat sig.
• Du ska aldrig försöka behålla en djup solbrun färg året runt genom att sola i solarium. Det är viktigt att du inte överskrider den rekommenderade maximala exponeringen för ultraviolett ljus.
• Följ alltid bruksanvisningen när du ska sola i solarium.
• Tänk på att nya solarielysrör är starkare och "tar mer" under de första 50 timmarna.
• Använd alltid solarieglasögon när du solar i solarium. Om du har kontaktlinser så bör du ta bort dom.
• Rengör ansiktet noga. Du ska aldrig sola med kosmetika. Ta också av dig alla smycken. Du ska inte använda solskyddsmedel i solarium.
• Om du äter medicin eller är gravid ska du rådfråga din läkare innan du börjar sola i solarium.
• Kontrollera alltid att lysrören i solariet är typgodkända och att solariet är godkänt för svenska förhållanden (UV-typ 3).

Solrekommendationer
Sola försiktigt i början och öka sedan soltiden gradvis. För att ta reda på hur soltålig hud du har bör du vänta 48 timmar mellan första och andra gången du solar. Du ska aldrig sola mer än en gång om dagen. För att behålla en vacker brun färg räcker det att du solar en eller två gånger i veckan.

Du bör anpassa ditt solande – både i solen och i solarium – så att det inte överstiger 50-100 MED* per år, dvs 50-100 tillfällen** utan att du bränner dig. Hälsovårdsorganisationernas rekommendationer varierar i olika länder).

* MED är en förkortning av Minsta ErytemDos. En MED = den soltid som ger en knappt skönjbar hudrodnad 8-24 timmar efter solningen.

** 50-100 tillfällen per år kommer från Duch Cancer society 6 oktober 1995 enligt Solarieföreningens styrelsemöte den 11 maj 1999.

Tänk på att om du har svårt för att bli brun på stranden, så har du också svårt för att bli brun i solarium.

Sola hemma – före utlandsresan
På vintern har du oftast ett dåligt grundskydd mot solljus. Därför är risken ganska stor att du bränner dig när du åker på solsemester utomlands. Du kan förbätta det hudegna solskyddet genom att sola i solarium före utlandsresan. Men skyddet blir inte lika bra som i solen, eftersom solariets ljus främst påverkar pigmenteringen och inte så mycket hudförtjockningen. Var därför försiktig i början av solsemestern!

Solandets positiva effekter
Många forskare anser att solandets positiva effekter överväger de negativa. De flesta är överens om att ett måttligt solande ger positiva synergieffekter i människokroppen – framförallt eftersom det bildas vitamin D3 som förebygger många svåra sjukdomar.

Flera forskare menar att solande förebygger prostata-, bröst- och tarmcancer och benskörhet. Dessutom ger en stunds solariesolande en härlig känsla av välbefinnande samtidigt som du känner dig fräsch när du är solbrun.

Risker med att sola ute och inne
Som vi nämnt tidigare ska du sola försiktigt och inte överdriva. Det antal brännskador som du får och den hudtyp du har är avgörande för om du längre fram i livet kommer att få hudförändringar. Detta är känt sedan länge. Om du följer våra råd och solar med måtta minimerar du de här riskerna.

Inga undersökningar under senare år har kunnat påvisa några klara samband mellan hudcancer och måttligt solariesolande.

Det finns heller inte något tydligt statistiskt samband mellan måttligt solande och risken att få malignt melanom.

Referens / Litteraturlista Svensk Solarieförening

AUTIER, Dr. Peter, "Cutaneous Malignant Melanoma and Exposure to Sunlamps and Sunbeds".
Summering: Denna studie har inte påvisat något samband mellan användandet av kommersiella solarieutrustningar och uppkomsten av malignt melanom.

GALLAGHER. Dr. Richard, "The Western Canada Melanoma Study".
Summering: Studien visar att solarier inte har någon koppling till malignt melanom, samt att individens egna genetiska förutsättningar till brännskada spelar mer avgörande roll än brännskadan i sig.

GARLAND, Dr. Fred och Dr. Cedric, "Occupational Sunlight Exposure and Melanoma in U.S. Navy".
Summering: Uppkomsten av och antalet fall av malignt melanom är mer vanligt bland inomhusarbetande än de som arbetar utomhus. Studien är gjord på miljoner manna år inom den amerikanska flottan och understryker tesen att UV-ljus i sig inte är direkt orsak till malignt melanom.

SWERLICK, Dr. R.A. CHEN, Dr. S. "Melanoma: Is Increased SurveiIIance the Solution or the Problem ?"
Summering: Aktiv bevakning kan vara orsaken till den ökade rapporteringen av fall av malignt melanom. Antalet fall kanske inte är större men antalet, kända fall genom större medvetenhet och övervakning.

AINSLEIGH, H. Gordon, "The Beneficial Effects of Sun Exposure on Cancer Mortality".
Summering: Refererar till ett flertal studier som understryker teorin att återkommande, måttlig solning kan förebygga flera olika typer av invärtes cancertyp: bröst-, tarm-, ovarial- och prostata tumörer.

GARLAND, Dr. Cedric and Dr. Fred, "Do Sunlight and Vitamin Reduce the Likelihood of Breast Cancer?"
Summering: Bröderna Garland's första studie med möjliga kopplingar mellan solexponering och minskad risk för cancer 1980.

GARLAND, Dr. Cedric and Dr. Fred, "Acid Haze Air Pollution and Breast and Colon Cancer Mortality in 20 Canadian Cities."
Summering: Publicerad 1989 och påvisar samband mellan soliga miljöer och minskat antal fall av bröstcancer.

GARLAND. Dr. Cedric and Dr. Fred, "Geographic Variations in! Breast Cancer Mortality in the United States".
Summering: Publicerad 1990 och påvisar samband mellan solexponering och minskning av bröstcancerfall.

HOLICK. Dr. Michael F., "The Role of Sunlight in Cutaneous Production of Vitamin D3."
Summering: En av de första att påvisa att solexponering leder till produktion av vitamin D.

JOHN, Dr. Esther, "Vitamin D and Breast Cancer Risk"
Summering: Publicerad 1997 baserad på en studie på 5000 individer under en 15 års period och visar att kvinnor som utsätts för återkommande soIexponering minskar risken att utveckla bröstcancer med 30-40 procent.

LEFKOWICZ, Ellen Schneider, "Sunlight, Vitamin D and Ovarian Cancer Mortality Rates in US Women."
Summering: Studien publicerad 1994 ihop med Dr. Cedric Galand och visar att kvinnor i åldrarna 45-54 boende i norra delarna av USA nådde 5 gånger större dödlighet i ovarial cancer än de boende i de södra delarna.

(Källa: Svensk Solarieförening)